Glutenfri
Högst 20 mg gluten per kilo i livsmedlet som säljs till dig. Det är märkningen du kan luta dig mot i svensk butik.
Vad står det på paketet?
Du behöver inte lära dig världens regler i dag.
De fyra formuleringarna i svensk butik, hur innehållsförteckningen framhäver gluten, och vad som är annorlunda i EU, USA och resten av världen.
Börja med de fyra ordenOm du bara orkar läsa en sak
Glutenfri
Glutenfri betyder högst 20 mg gluten per kilo. Det är märkningen du kan luta dig mot i svensk butik.
Inte samma sak
Mycket låg glutenhalt tillåter fem gånger mer. Andra formuleringar, som «naturligt glutenfri» eller «innehåller inte gluten», är inte tillåtna i EU. Det överkorsade axet är extra kontroll, inte ett lagkrav.
Utredningen
Väntar du fortfarande på utredning? Fortsätt äta gluten tills alla prover är tagna, inklusive gastroskopi. Annars går diagnosen inte att ställa säkert.
De fyra formuleringarna
Vad du kan luta dig mot.
I svensk butik återkommer fyra saker.
Två av dem är lagtext. En är ett licensierat märke. En är en frivillig varning. Det är värt tio minuter att lära sig skillnaden.
Mycket låg glutenhalt
Högst 100 mg per kilo — fem gånger mer. Bara för livsmedel som innehåller särskilt bearbetat vete, råg, korn eller havre. Codex säger att sådana produkter inte får kallas glutenfria.
Det överkorsade axet
Ett licensierat kontrollmärke från AOECS, i Sverige via Celiakiförbundet. Extra revision och årligt labbtest mot samma 20 mg/kg. Frivilligt — avsaknad betyder ingenting.
Kan innehålla spår av vete
En frivillig varning om att korskontaminering kan förekomma. Det finns inget lagstadgat gränsvärde. Inte samma sak som att produkten innehåller gluten.
Varumärket
Axet ritar vi inte av
Det överkorsade axet är ett registrerat varumärke. På en riktig förpackning ska en kod stå under cirkeln; saknas den gäller inte loggan.
Bara två formuleringar är tillåtna
Livsmedelsverket: de enda uppgifter som får användas om gluten är «glutenfri» och «mycket låg glutenhalt». «Naturligt fri från gluten», «innehåller inte gluten» och «tillverkad i en anläggning som inte hanterar gluten» är inte tillåtna.
Två tillägg är dock tillåtna: «lämplig för personer med glutenintolerans» eller «lämplig för personer med celiaki», och «särskilt framställt för» desamma. De får stå även intill «mycket låg glutenhalt». Läs därför vilken av de två uppgifterna som står, inte bara tillägget.
En liten mängd obearbetat vete, råg eller korn får inte ingå bara för att slutprodukten skulle hamna under 20 mg/kg. Det är bara ingredienser som särskilt bearbetats för att sänka glutenhalten — till exempel renad vetestärkelse — som får ingå.
Innehållsförteckningen
Fetstil, versaler, havre.
Allergenmärkningen är en annan lag än glutenfri-påståendet.
EU 1169/2011 kräver att vissa ämnen framhävs i ingrediensförteckningen — med fetstil, versaler eller annan tydlig skillnad. I Sverige är fetstil vanligast.
Ingredienser: vatten, vetemjöl, salt
Ordet vete ska synas, inte gömmas i «ströbröd» eller «stärkelse». Stärkelse från potatis eller majs får stå enbart «stärkelse».
Vad som ska framhävas
Spannmål som innehåller gluten: vete, råg, korn, havre, spelt/dinkel, khorasanvete och korsningar av dem, plus produkter därav. Durum, emmer, kamut och rågvete hör hit. «Uråldrigt vete» är inte glutenfritt.
Havre ska framhävas även när den är specialframställd och burken är märkt glutenfri. Fetstil HAVRE betyder inte att produkten är osäker vid celiaki. Det betyder att havre är en obligatorisk allergenuppgift.
Restaurang och disk
För oförpackad mat ska allergeninformationen kunna ges skriftligt eller muntligt. Vid muntlig information ska det framgå var man frågar, till exempel på en skylt. Att påstå att en rätt är glutenfri är frivilligt — men då ska 828/2014 uppfyllas, inklusive hanteringen i köket. Det räcker inte att ingrediensen saknas på papperet om mjöldamm hamnar på pizzan. Samma gränsvärden gäller specialkost i vård, skola och omsorg.
Undantag
Undantag som inte behöver ursprung
Vetebaserad glukossirap, vetebaserade maltodextriner, kornbaserad glukossirap och spannmål som använts för alkoholdestillat behöver inte framhävas som allergen enligt EU 1169/2011 (Bilaga II). EFSA har bedömt att tillverkningsprocessen renar produkterna så att de är säkra vid celiaki. Livsmedelsverket har analyserat produkter som deklarerar glukossirap och inte påvisat mätbart gluten i någon av dem.
Det överkorsade axet
Extra kontroll, inte lagkrav.
Symbolen ägs av AOECS, samarbetsorganisationen för europeiska celiakiföreningar.
I Sverige licensierar Celiakiförbundet den. Gränsvärdet är samma 20 mg/kg som i lagen. Det extra är oberoende årlig revision av anläggningen och labbtest minst en gång om året.
Koden under cirkeln
Intill symbolen ska en kod stå. Den är uppbyggd av land, producent och produkt — i Sverige i formen SE följt av två nummer. Landskoden visar var varumärkesinnehavaren har sitt huvudkontor, inte var varan tillverkats. Utan kod gäller inte märket.
Hittar du inte koden i Celiakiförbundets lista behöver det inte betyda att något är fel — produkten kan vara ny eller ha utgått. Celiakiförbundet vill gärna få veta, så att de kan reda ut vilket det är. Innehåller produkten havre ska det framgå vid symbolen.
Avsaknad betyder ingenting
En produkt utan symbol kan vara lagligt glutenfri. Färsk frukt och grönsaker får inte bära axet just för att de är naturligt glutenfria och obearbetade.
Celiakiförbundets produktlista visar vilka märkta varor som har giltig licens.
Spårmärkning
En varning utan gränsvärde.
«Kan innehålla spår av vete» är inte en ingrediens och inte ett lagstadgat gränsvärde.
Det är en frivillig varning om att korskontaminering kan förekomma i produktionen. Samma produkt kan innehålla olika mycket vid olika tillfällen — ibland ingenting.
I Sverige och EU får en burk märkt glutenfri inte samtidigt märkas med spår av gluten. Allergener i spårtexten behöver inte framhävas — det kravet gäller bara den obligatoriska ingrediensförteckningen.
Celiakiförbundet
Kan ingå, enligt klinisk erfarenhet
Celiakiförbundet skriver att man baserat på klinisk erfarenhet kan inkludera produkter märkta med spår av i en glutenfri kost. De hänvisar till att Livsmedelsverket sett att gluten var lika ovanligt i produkter med märkningen som utan den.
Livsmedelsverket
Halterna kan variera mycket
Livsmedelsverkets konsumentsida är mer försiktig: halterna kan variera mycket, och personer med celiaki kan behöva undvika sådana livsmedel. Båda ska synas. Har du fått ett annat råd av din dietist gäller det de sagt till just dig.
Hur gör du
Äter du produkter märkta "kan innehålla spår av vete"?
Logga in för att svara och se vad andra läsare tycker.
Havre och specialfall
Det som överraskar.
Några fall återkommer i butiken.
De är inte hemliga regler — de är ställen där lagtext och vardagsspråk drar isär. Vad vete, couscous och maltextrakt betyder finns i glutenlexikonet.
Havre
Havre innehåller inte de prolaminer som skadar vid celiaki, men odlas, skördas och mals oftast tillsammans med vete, råg och korn. Vanliga havregryn är inte glutenfria. Havre i livsmedel märkta glutenfri ska vara särskilt framställd så att glutenhalten inte överstiger 20 mg/kg.
De flesta med celiaki tål märkt glutenfri havre, men inte alla. Prata med din dietist om hur och när den ska introduceras, särskilt för barn.
Sojasås
Klassisk sås är en sak. Teriyaki en annan.
Klassisk tunnflytande kinesisk och japansk sojasås jäses på sojabönor och rostat vete. Livsmedelsverket har analyserat såser som deklarerat vete och inte påvisat gluten i de klassiska såserna. Det är stickprov, inte en produktgaranti, och vete ska fortfarande stå i innehållsförteckningen.
Teriyaki, hoisin och färdiga woksåser är en annan sak — där kan spannmål ha tillsatts efter jäsningen. I en färdigförpackad produkt märkt glutenfri får konventionell sojasås bryggd på vete inte ingå utan att tillverkaren säkerställt och kontrollerat glutenfriheten. Däremot används ofta glutenfri sojasås (till exempel tamari) i glutenfria produkter.
Stärkelse, malt och läkemedel
Ordet stärkelse säger olika saker på olika paket.
På färdigförpackad mat inom EU ska vete framhävas om stärkelsen kommer från vete. Står det bara «stärkelse» eller «modifierad stärkelse» ska den alltså inte komma från ett glutenspannmål. Regeln gäller EU-märkning. På en förpackning från ett land utanför EU, och på mat som inte är färdigförpackad, säger ordet «stärkelse» ingenting om ursprunget. Är du osäker, fråga tillverkaren. Vetestärkelse i glutenfria specialprodukter är särskilt renad; vete ska ändå framhävas. Veteallergi är inte samma sak som celiaki.
Malt och maltextrakt från korn ska framhävas. De får inte ingå i livsmedel märkta glutenfri om de inte särskilt bearbetats för att sänka glutenhalten. Öl, must och cornflakes med maltextrakt är egna kapitel — säkrast är märkt glutenfri.
Livsmedelsmärkningen gäller inte läkemedel. Vetestärkelse som hjälpämne bedöms enligt EU:s riktlinje för hjälpämnen i bipacksedlar. Ligger halten under 20 ppm ska bipacksedeln säga att läkemedlet anses som glutenfritt. Ligger den mellan 20 och 100 ppm ska det stå att läkemedlet innehåller mycket låga halter gluten och ändå bedöms som lämpligt vid celiaki — en annan bedömning än för mat, eftersom mängden man får i sig är en annan. Har du veteallergi, som är något annat än celiaki, ska du inte ta läkemedel med vetestärkelse. Läs bipacksedeln, fråga apoteket, och byt inte läkemedel på egen hand.
Tål du märkt glutenfri havre?
Inga kommentarer ännu. Du kan vara först.
Logga in för att kommentera.
EU och EES
Samma lag, olika hyllor.
Svensk glutenfri-märkning är EU-märkning.
Förordning 828/2014 gäller i alla medlemsländer, och i EES — Norge, Island och Liechtenstein. Den trädde i kraft den 20 juli 2016 och vilar på Codex-standarden CXS 118-1979: högst 20 mg/kg för glutenfri, högst 100 mg/kg för mycket låg glutenhalt. Codex säger rakt ut att produkter i intervallet 20–100 mg/kg inte får kallas glutenfria.
Likadant överallt i unionen
De två formuleringarna, gränsvärdena, havrekravet, och att allergener ska framhävas på färdigförpackat. Det som skiljer sig är hur oförpackad mat informerar — artikel 44 lämnar det till medlemsstaterna. I Sverige räcker en skylt om att man kan fråga. I andra länder kan menyn vara skriftlig som standard.
Ingen officiell EU-logga
Axet är densamma i hela AOECS, men koden visar var varumärkesinnehavaren har sitt huvudkontor. En italiensk innehavare har IT, en tysk DE, en fransk FR. En licens gäller export i hela AOECS-området.
Schweiz och Storbritannien
Schweiz står utanför EU men har samma gränser i egen lag. Artikel 41 i LIV ger högst 20 mg/kg för «glutenfrei» och 100 mg/kg för «sehr geringer Glutengehalt», med samma havrekrav. Storbritannien har behållit 828/2014 som assimilerad lag efter Brexit — samma gränser, samma två formuleringar. Nordirland tillämpar EU-förordningen direkt.
I Storbritannien tillåter FSA:s vägledning sedan 2023 att «gluten free» och «may contain wheat» står tillsammans, för veteallergikers skull. Gränsen 20 mg/kg gäller ändå. Skylten «No Gluten Containing Ingredients» (NGCI) är inte samma sak som glutenfri — FSA avråder från den, och den som ändå använder den ska ange att maten inte är lämplig vid celiaki.
USA
Korn och råg syns inte.
FDA:s regel 21 CFR 101.91 sätter samma siffra: under 20 ppm.
Påståendet är frivilligt, men om det används ska det stämma. Till skillnad från EU får tillverkaren skriva «gluten-free», «no gluten», «free of gluten» eller «without gluten» — alla betyder samma sak. Det finns ingen kategori «very low gluten», och ingen officiell FDA-logga.
Gluten Free
Ett frivilligt påstående. FDA har ingen officiell logga.
Contains: Wheat
Korn, råg och havre syns inte här. Läs hela listan.
Vete är en storallergen. Korn, råg och havre är det inte.
Malt, maltextrakt och korn kan stå i ingredienslistan utan att framhävas. Läs hela listan — lita inte på Contains-raden som du litar på fetstil hemma.
«Wheat-free» är inte glutenfritt. En produkt kan vara utan vete och ändå innehålla korn. Havre i en amerikansk gluten-free-burk behöver inte vara specialframställd på samma sätt som i EU; det som räknas är att hela livsmedlet ligger under 20 ppm.
Tredjepartscertifiering, till exempel GFCO, är strängare (ofta 10 ppm) och innebär revision. FDA står inte bakom den. En cirkel med bokstäverna GF är ett varumärke, inte en myndighetsstämpel.
Har du handlat glutenfritt i USA?
Inga kommentarer ännu. Du kan vara först.
Logga in för att kommentera.
Övriga världen
Codex, Kanada, Australien.
Codex CXS 118-1979 är den internationella basen de flesta länder kopierar.
Högst 20 mg/kg för glutenfri, och en övre kategori upp till 100 mg/kg för särskilt bearbetade glutenspannmål. EU 828/2014 är i praktiken Codex i lagform.
Sverige och EU
- Glutenfri
- Högst 20 mg/kg
- Låg glutenhalt
- Ja, högst 100 mg/kg
- Allergenmärkning
- Vete, råg, korn och havre ska framhävas
- Symbol
- Ingen officiell EU-logga. Axet är frivilligt.
Storbritannien
- Glutenfri
- Högst 20 mg/kg (samma förordning, assimilerad)
- Låg glutenhalt
- Ja, högst 100 mg/kg
- Allergenmärkning
- Samma 14 allergener som i EU
- Symbol
- Axet licensieras av Coeliac UK
USA
- Glutenfri
- Under 20 ppm, frivilligt påstående
- Låg glutenhalt
- Nej
- Allergenmärkning
- Vete är en storallergen. Korn, råg och havre är det inte.
- Symbol
- Ingen FDA-logga. GFCO och liknande är tredjepart.
Kanada
- Glutenfri
- Högst 20 ppm vid tillsyn
- Låg glutenhalt
- Nej
- Allergenmärkning
- Glutenkällor — vete, råg, korn, havre, rågvete — ska anges
- Symbol
- Ingen myndighetslogga. Föreningarnas certifiering är extra.
Australien och Nya Zeeland
- Glutenfri
- Inget påvisbart gluten
- Låg glutenhalt
- Ja, men högst 200 ppm — inte för celiaki
- Allergenmärkning
- Gluten är en av de elva allergenerna. Havre får inte ingå i »gluten free«
- Symbol
- Coeliac Australia Endorsed är extra
Australien och Nya Zeeland
Australien är strängast.
FSANZ kräver att gluten inte går att påvisa, och att livsmedlet inte innehåller havre eller mältade glutenspannmål. Vad «inte påvisbart» betyder avgörs av metoden. Kvantifieringsgränsen för den ELISA som används ligger kring 5 mg/kg och detektionsgränsen kring 1–3 mg/kg. För jästa produkter som öl och fermenterade såser används en annan metod, med gränsen 10 mg/kg. En EU-produkt som ligger strax under 20 mg/kg är laglig här men skulle inte få kallas gluten free i Australien. «Low gluten» (högst 200 ppm) är inte avsett för personer med celiaki.
Kanada
Glutenkällor ska anges
Glutenkällor — vete, råg, korn, havre och rågvete — ska anges på förpackningen. Tillsynen utgår från högst 20 ppm. Speciellt producerad glutenfri havre får märkas gluten-free via ett särskilt tillstånd, och havren ska då anges som «gluten-free oats» överallt där havre nämns, även i ingrediensförteckningen. Vanlig havre räknas som glutenskälla.
Det överkorsade axet (AOECS)
Association of European Coeliac Societies, i Sverige Celiakiförbundet
Högst 20 mg/kg, plus årlig revision och labbtest
Ett ax i en cirkel med ett streck över, och en landskod intill som visar var varumärkesinnehavaren har sitt huvudkontor — inte var varan tillverkats. SE, IT och UK är exempel. Utan kod gäller inte märket.
GFCO Certified Gluten-Free
Gluten-Free Certification Organization (USA)
Högst 10 ppm, eller landets lagkrav om det är strängare
En cirkel med bokstäverna GF. FDA står inte bakom den. Det är ett frivilligt tredjepartsmärke.
Coeliac Australia Endorsed
Coeliac Australia
Inget påvisbart gluten, i linje med FSANZ
Föreningens endorsemangsmärke. Finns inte på EU-förpackningar.
De här är inte lag. De är frivilliga extra kontroller, och logotyperna är varumärken. Utom det överkorsade axet, som vi inte återger, får märkena bara användas av den som har licens.
Vanliga frågor
Kort och rakt.
Räcker det att det står glutenfri, eller måste axet vara med?
Det räcker att det står glutenfri, om påståendet följer 828/2014. Axet är extra kontroll, inte ett lagkrav. Många lagligt glutenfria produkter saknar det, och färsk frukt får inte bära det.
Varför står HAVRE i fetstil på en burk som är märkt glutenfri?
Havre står på EU:s allergenlista även när den är specialframställd. Den ska framhävas. För celiaki är frågan om burken är märkt glutenfri — inte om ordet havre är fetstilt. Havreallergi är en annan sjukdom.
Är »mycket låg glutenhalt« säkrare än »glutenfri«?
Tvärtom. Mycket låg glutenhalt tillåter upp till 100 mg per kilo, glutenfri högst 20. Luta dig mot glutenfri.
Kan jag lita på »kan innehålla spår« som en varning att undvika?
Det är en frivillig varning utan gränsvärde. Celiakiförbundet skriver att man baserat på klinisk erfarenhet kan inkludera sådana produkter. Livsmedelsverket är mer försiktigt: halterna kan variera mycket, och personer med celiaki kan behöva undvika sådana livsmedel. Har din dietist sagt något annat gäller det.
Får det stå »naturligt glutenfri« på paketet?
Nej. I EU är »glutenfri« och »mycket låg glutenhalt« de två uppgifterna. De får åtföljas av »lämplig för personer med celiaki« — även intill mycket låg glutenhalt. »Naturligt glutenfri«, »innehåller inte gluten« och »bakat utan gluten« är inte tillåtna.
Vad är skillnaden mot USA?
Gränsen 20 ppm är ungefär densamma, men korn, råg och havre behöver inte framhävas som allergener. Vete ska det. En amerikan kan skriva »gluten-free«, »no gluten« eller »without gluten« — i EU är bara två formuleringar tillåtna. Läs hela innehållsförteckningen efter barley, malt och rye.
Är australiensisk glutenfri-märkning densamma?
Nej. Där ska gluten inte gå att påvisa, och havre får inte ingå i ett gluten free-påstående. En EU-produkt på 15 mg/kg som är laglig här skulle inte få kallas gluten-free där.
Gäller reglerna på restaurang?
Att informera om allergener är obligatoriskt. Att påstå att en rätt är glutenfri är frivilligt — men då ska 828/2014 uppfyllas, högst 20 mg/kg, inklusive hanteringen i köket. Det räcker inte att ingrediensen saknas på papperet.
Fick du inte svar på din fråga?
Inga kommentarer ännu. Du kan vara först.
Logga in för att kommentera.
Fortsätt äta gluten tills proverna är tagna.
Väntar du fortfarande på utredning? Fortsätt äta gluten tills alla prover är tagna, inklusive gastroskopi. Annars går diagnosen inte att ställa säkert. Mer om det under Ny på celiaki?
Vad tycker du?
Stämde det här för dig?
Logga in för att svaraArtikelkommentarer
Inga kommentarer ännu. Du kan vara först.
Logga in för att kommentera.
Källor
Varje sakpåstående på sidan går tillbaka till någon av dessa. Datumet är när vi läste sidan, inte när den skrevs.
- Europeiska unionenKommissionens genomförandeförordning (EU) nr 828/2014 om glutenfri märkning
- Europeiska unionenFörordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation — allergenmärkning
- LivsmedelsverketGluten, celiaki och spannmålsallergi
- LivsmedelsverketGlutenfria, laktosfria och andra »fri från«-livsmedel
- LivsmedelsverketAllergimärkning
- Livsmedelsverket KontrollwikiGränsvärden för »fri från«-livsmedel och specialkost
- Livsmedelsverket KontrollwikiAllergeninformation
- Europeiska läkemedelsmyndighetenWheat starch containing gluten — scientific guideline
- Svenska CeliakiförbundetInformation om produktlistan och det överkorsade axet
- Svenska CeliakiförbundetLicensiering av det Överkorsade axet
- Svenska CeliakiförbundetKan jag som har celiaki äta produkter märkta »kan innehålla spår av vete«?
- AOECSThe Crossed Grain Trademark — gluten-free certification
- Codex AlimentariusCXS 118-1979 — Foods for Special Dietary Use for Persons Intolerant to Gluten
- U.S. Food and Drug AdministrationGluten-Free Labeling of Foods
- U.S. Food and Drug Administration21 CFR 101.91 — Gluten-free labeling of food
- Health CanadaHealth Canada’s Position on Gluten-Free Claims
- Health CanadaGluten-free labelling claims for products containing specially produced gluten-free oats
- Canadian Food Inspection AgencyAllergen-free, gluten-free and cross-contamination statements
- Schweiziska edsförbundetVerordnung des EDI betreffend die Information über Lebensmittel (LIV) — artikel 41
- Food Standards Australia New ZealandProduct exemptions from allergen labelling — gluten-free claims
- Coeliac AustraliaMaking a Gluten Free Claim
- Coeliac UKGluten Free Law — assimilated Regulation (EU) No 828/2014
- Gluten-Free Certification OrganizationGFCO Conditions of Certification — gluten-free threshold
Det här ersätter inte vården
Glutenguiden förklarar märkningsregler. Vi ställer inte diagnos och bedömer inte en enskild förpackning åt dig. Kontrollera alltid det som står på just det paket du håller i, och prata med din dietist om din egen kost. Är du ny på celiaki, börja med Ny på celiaki?