Mage och tarm
Diarré, ont i magen, gaser, förstoppning, illamående. Vanligt, men inte det enda sättet celiaki visar sig.
Celiaki
Inte en diet. Inte en allergi.
Vad det är, vad som händer i tarmen när immunförsvaret reagerar, och varför det känns så olika från person till person.
Se vad som händer i tarmenOm du bara orkar läsa en sak
Vad det är
Immunförsvaret reagerar mot gluten och skadar tarmluddet. Det är en autoimmun sjukdom. Den går inte över.
Hur det känns
Olika från person till person. Ont i magen, trötthet — eller nästan ingenting, även om tarmen är skadad.
Vad du gör
Behandlingen är mat utan gluten, livet ut. Har du inte fått diagnos än: ät gluten tills proverna är tagna.
Vad det är
En autoimmun sjukdom, inte en allergi.
Immunförsvaret reagerar mot gluten — och mot ett enzym kroppen själv tillverkar.
Celiaki är en autoimmun sjukdom. Immunförsvaret reagerar mot proteinet gluten i vete, råg och korn — och mot ett enzym som kroppen själv tillverkar i tarmen, transglutaminas.
Det är inte en allergi. Det är inte något som går över. 1177 skriver att celiaki är något man har hela livet, även när det kan verka som att den har försvunnit.
Celiaki är något man har hela livet.
I Sverige har ungefär två av hundra celiaki, enligt Livsmedelsverket. Många vet inte om det. Du kan få det som barn eller som vuxen.
Orsaken är inte helt klarlagd. Ärftlighet spelar stor roll. Kosten du ätit är inte orsaken — 1177 beskriver inte den som förklaring.
Immunförsvaret reagerar mot gluten och skadar tarmluddet.
Tarmluddet tar upp näring
Insidan av tunntarmen är täckt av tarmludd — små fingerlika veck som gör ytan stor, så kroppen kan ta upp näring från maten.
När gluten kommer till tunntarmen möter det enzymet transglutaminas.
Hos den som har celiaki tar immunförsvaret gluten för ett hot, och reaktionen riktas också mot transglutaminas. Det är de antikropparna som mäts i blodprovet — IgA-anti-tTG.
Inflammationen skadar tarmluddet. Tarmluddet är de små vecken som gör ytan stor, så kroppen kan ta upp näring. När de plattas ut — villusatrofi — krymper ytan.
Ju större mängder gluten, desto mer skadas tarmen.
Det är en dosfråga. Inte en dom.
1177 skriver att tarmens slemhinna skadas även av små mängder gluten om du äter det regelbundet. Livsmedelsverket skriver att en vuxen med celiaki bör hålla det totala intaget under 50 milligram gluten om dagen — och att de mycket små doser som kan tolereras varierar mellan individer.
I Catassis studie från 2007 gav 50 milligram gluten om dagen i tre månader slemhinneskada hos de flesta. 10 milligram om dagen räckte för att en särskilt känslig deltagare skulle bli sämre. Det är milligram, inte skivor. Det är därför kosten är strikt för alla med diagnosen — inte för att en smula alltid känns.
En gång
Livet tar inte slut av att du råkar få i dig gluten
1177 skriver att det inte är skadligt att råka få i sig gluten vid något enstaka tillfälle, och att det inte ens är säkert att du får några symtom då. Om symtom uppstår går de oftast över av sig själv inom några dagar.
1177 skriver också att produkter märkta «kan innehålla spår» går bra att äta vid celiaki — det är mycket små mängder som inte skadar tarmen. En smula i fel smörgås och spår på ett paket är inte samma sak som gluten varje dag.
Varje dag
Det som skadar är gluten regelbundet
Om du får i dig gluten regelbundet kommer de gamla besvären så småningom tillbaka, skriver 1177. Du kan dessutom få nya, och risken för benskörhet ökar. Hur det känns den första timmen säger inte hur mycket tarmen tar.
Medan tarmluddet är skadat tar tarmen upp laktos sämre. Du kan då få diarré och gaser av mjölk. 1177 skriver att känsligheten för laktos försvinner när du äter glutenfri mat och tarmen läker. Det är inte samma sak som livslång laktosintolerans.
Magbesvär, trötthet — eller nästan ingenting.
1177 skriver att vilka symtom man får, och hur kraftiga de är, kan skilja sig från person till person. De kan också ändras med åldern.
Hos vuxna är oförklarlig trötthet ett vanligt skäl att söka vård. Hos barn är diarré och att barnet inte växer som det ska de vanligaste tecknen, enligt Livsmedelsverket. Ingen lista är komplett, och ingen lista är ett krav.
Trötthet och nedstämdhet
Kraftlöshet, uppgivenhet, att träning känns tung. Oftast av blodbrist eller vitaminbrist — ibland av inflammationen i tarmen.
Hudceliaki
Kliande blåsor på armbågar, underarmar och skinkor. Kallas också DH, dermatitis herpetiformis. Du behöver inte ha tydliga magbesvär.
Leder och skelett
Ledvärk. Obehandlad celiaki kan också göra skelettet skörare. Skelettet stärks ofta igen med glutenfri mat.
Hos barn
Att barnet inte växer som det ska, dålig aptit, ont i magen, diarré eller förstoppning. Ibland mer vaga besvär, eller inga tydliga alls.
Munnen
Återkommande sår i munnen, så kallad afte. Sveda på tungan kan bero på brist på vitamin B12.
Nästan ingenting
1177 skriver att du inte behöver ha några uppenbara besvär även om tunntarmen skadats av gluten. Rikshandboken skriver att många barn och ungdomar saknar symtom och upptäcks först när riskgrupper screenas.
Det är därför nära släktingar rekommenderas provtagning även om magen känns helt bra.
Inte ett tecken
Blod i avföringen är inte celiaki
1177 skriver att blod i avföringen inte är ett tecken på celiaki. Sök vård för det — det kan vara något annat.
Känsligheten skiljer sig. Kosten gör det inte.
Ja: det stämmer att personer med celiaki reagerar olika. Det gäller både hur det känns, och hur känslig tarmslemhinnan är för små mängder gluten. Det är två skilda saker, och de följs inte alltid åt.
Hur det känns
En del får ont i magen av en smula. En del blir trötta ett dygn senare. En del känner ingenting. 1177 skriver att det inte ens är säkert att du får symtom av att råka få i sig gluten en enstaka gång — och att om symtom uppstår går de oftast över inom några dagar.
Vad tarmen gör
I Catassis studie från 2007 gav 50 mg gluten om dagen i tre månader slemhinneskada hos de flesta. 10 mg om dagen räckte för att en särskilt känslig deltagare skulle bli sämre. Livsmedelsverket skriver att de mycket små doser som kan tolereras varierar mellan individer.
Det praktiska: hur du känner det säger inte hur mycket tarmen tar skada. 1177 skriver att slemhinnan skadas även av små mängder gluten om du äter det regelbundet, och att du inte behöver ha uppenbara besvär trots det. Kosten är strikt för alla med diagnosen — inte striktare för den som känner mer.
En gång är inte varje dag
Ett enstaka misstag är inte samma sak som gluten varje dag
1177 skiljer på det. Ett enstaka misstag är inte skadligt. Gluten regelbundet tar tillbaka de gamla besvären, kan ge nya, och ökar risken för benskörhet. Det är den skillnaden som räknas, inte hur dramatisk den första timmen kändes.
Hur märks det hos dig?
Inga kommentarer ännu. Du kan vara först.
Logga in för att kommentera.
Inte samma sak som allergi
Celiaki, veteallergi och glutenkänslighet.
Tre tillstånd blandas ihop, både i vardagsspråk och på menyer.
De är inte samma sak, och de kräver inte samma hänsyn i kosten.
01
Celiaki
Autoimmun sjukdom. Immunförsvaret reagerar mot gluten och mot kroppens eget transglutaminas. Tarmluddet skadas. Kräver livslång strikt glutenfri kost. Går inte över.
02
Veteallergi
En allergi mot proteiner i vete, med allergiantikroppar (IgE). Kan ge eksem, kräkningar, astma — och i sällsynta fall en allvarlig allergisk reaktion. Vanligast hos barn, och försvinner oftast när barnet blir äldre. Inte samma sak som celiaki.
03
Glutenkänslighet utan celiaki
En del mår dåligt av gluten eller vete utan tarmskada och utan celiakiantikroppar. 1177 skriver att det sannolikt är en reaktion mot ett annat ämne i spannmål. Livsmedelsverket skriver att det behövs mer forskning innan man kan säga vad det är. Det är inte celiaki.
Vi skriver celiaki, inte glutenintolerans. Det sista ordet blandas ihop med preferens, med allergi och med det som forskningen ännu inte har ett färdigt namn på.
Varför vissa får det
Ärftlighet, inte något du gjort fel.
För att få celiaki krävs någon av vävnadsfaktorerna HLA-DQ2 eller HLA-DQ8.
De finns hos 30–40 procent av befolkningen i Europa, enligt Livsmedelsverket. Långt ifrån alla som har dem utvecklar celiaki.
Barn med förälder eller syskon som har celiaki har enligt Rikshandboken en risk på 10–15 procent, och rekommenderas provtagning.
Celiaki är vanligare vid andra autoimmuna sjukdomar — typ 1-diabetes, sköldkörtelsjukdom, vissa leversjukdomar och reumatiska sjukdomar — och vid Downs syndrom och Turners syndrom. Det händer inte alla. Det är inte något att utreda på egen hand i dag.
Före diagnosen
Sluta inte med gluten före provet.
Utredningen syns bara om gluten är kvar i kosten.
1177, vårdprogrammet och Rikshandboken är samstämmiga: gluten måste vara kvar i kosten tills blodprov och eventuellt vävnadsprov är tagna. Annars syns celiakin inte, och utredningen kan behöva göras om.
Vävnadsprovet från tunntarmen tittas på i mikroskop. Det är där läkaren ser om tarmluddet är skadat. Tror du att du har celiaki — kontakta vårdcentralen. Glutenguiden ställer inte diagnos.
Behandlingen
Glutenfri mat, livet ut.
Ingen medicin ersätter kosten.
Behandlingen är att äta mat utan gluten, resten av livet. När du slutar med gluten läker tarmen, vanligtvis inom några månader. Besvären brukar lätta tidigare.
Det praktiska — köket, märkningen, skolan, de första veckorna — finns på Ny på celiaki?. Den här sidan stannar vid vad sjukdomen är.
Även små mängder gluten skadar om du äter dem regelbundet.
1177 skriver att även små mängder gluten skadar om du äter dem regelbundet. Därför är all mat du äter glutenfri. Inte för att en smula alltid känns, utan för att tarmen inte ska behöva ta den.
Vanliga frågor
Kort och rakt.
Går celiaki över?
Nej. 1177 skriver rakt ut att celiaki är något man har hela livet, även om det ibland kan verka som att den har gått över. Behandlingen är glutenfri mat, inte medicin.
Är celiaki en allergi?
Nej. Celiaki är en autoimmun sjukdom. Veteallergi är något annat: en allergi mot veteproteiner, vanligast hos barn, som ofta går över. De kräver olika hänsyn i kosten — det är därför vi skriver celiaki, inte det ospecifika ordet glutenintolerans.
Kan jag vara mindre noggrann om jag inte känner något?
Nej. 1177 skriver att tarmens slemhinna skadas även av små mängder gluten om du äter det regelbundet, och att du inte behöver ha uppenbara besvär trots att tarmen är skadad. Hur det känns säger inte hur mycket tarmen tar skada.
Varför reagerar jag på en smula när någon annan med celiaki inte gör det?
Hur det känns skiljer sig mellan personer, och kan ändras med åldern. I Catassis studie från 2007 fanns stor skillnad i hur känslig tarmslemhinnan var för små mängder gluten. Livsmedelsverket skriver att de mycket små doser som kan tolereras varierar mellan individer. Det ändrar inte behandlingen: glutenfri mat, för alla.
Är det farligt att råka få i sig gluten en gång?
1177 skriver att det inte är skadligt att råka få i sig gluten vid något enstaka tillfälle, och att det inte ens är säkert att du får några symtom då. Om symtom uppstår går de oftast över av sig själv inom några dagar. Det som skadar är gluten regelbundet.
Ska jag sluta med gluten för att se om jag har celiaki?
Nej. Fortsätt äta gluten tills alla prover är tagna — blodprov och, om det behövs, vävnadsprov från tarmen. Slutar du innan syns celiakin inte i proverna, och diagnosen kan inte ställas säkert. Kontakta vårdcentralen om du tror att du har celiaki.
Fick du inte svar på din fråga?
Inga kommentarer ännu. Du kan vara först.
Logga in för att kommentera.
Vad tycker du?
Stämde det här för dig?
Logga in för att svaraArtikelkommentarer
Inga kommentarer ännu. Du kan vara först.
Logga in för att kommentera.
Källor
Varje sakpåstående på sidan går tillbaka till någon av dessa. Datumet är när vi läste sidan, inte när den skrevs.
- 1177 VårdguidenCeliaki – glutenintolerans
- 1177 VårdguidenCeliaki hos barn – glutenintolerans
- 1177 VårdguidenMat och matlagning vid celiaki
- LivsmedelsverketGluten, celiaki och spannmålsallergi
- Svensk Gastroenterologisk FöreningNationellt vårdprogram för celiaki
- InternetmedicinCeliaki hos vuxna — behandlingsöversikt
- Rikshandboken i barnhälsovårdCeliaki – glutenintolerans
- Catassi C m.fl., American Journal of Clinical Nutrition 2007A prospective, double-blind, placebo-controlled trial to establish a safe gluten threshold
- Svenska CeliakiförbundetFrågor och svar om glutenintolerans och celiaki
Det här ersätter inte vården
Glutenguiden förklarar och orienterar. Vi ställer inte diagnos, rekommenderar inte behandling och tolkar inte provsvar. Prata med din läkare eller dietist om din egen utredning, dina prover eller din kost — och sök vård om du blir sämre.